Collectage de Josefina San Martin (Canejan-Val d'Aran)
Dublin Core
Titre
Collectage de Josefina San Martin (Canejan-Val d'Aran)
Sujet
Hameaux disparus
Chasse
Battage -- fléau
Chiffonniers
Outils
Fromage et beurre
Description
0'20 Intime - Nescuda en Sent Joan de Torran - en Amont de Canéjan - Maison Corrèth
01'00 Toponymie - nat quartièr - Canejan qu'ei a ua ora a pè - Sent Joan de Torran qu'ei eth nòm dera valea
02'30 Caça - eth Izard - sa pair que'u caçava - atau coma ua craba
03'16 Economie - vielh mestièrs - sustot paisans - era escòla e era glèisa per èster un amèu montanhòu
04'05 Cultura - quin se passava ua jornava - anar hotjar - netejar eth printemps - portar hiems - e dalhar ara dalha
05'00 Idem - trufas, morisco - era morisco qu'èra tà hèr eras pastèras - e pan de morisco - eth mestudèth o mesturèth (dat per Palay, pan de milhòc) - hèr mòler - a un moment dat, qu'i avian botat cellièrs, qu'èra privat - qu'i anavan dab era net - bèths uns que molian e eths autis que susvelhavan
07'55 Idem - blat de moro ? - pas hòrt
08'16 Idem - blat - segar dab eth volant - morisco un dia o dus cochat en tèrra - après hèr garbèrs tà hè'u secar - bàter dab eth hlaget : dus bastons en boès, dab un anèth en cuèr - atau que batian - dab eth blat, qu'èra coma ua cuva - era batusa non passava pas - non n'i avia de bonis camins
10'51 Idem - bàter era morisco - contra ua parèth - per tèrra, eth gran - explicacion (non compreni pas tròp pr'amor de non ac aver vist, mes qu'ei pro clar, ça'm par)
12'05 Travaux en commun - Pelar - escanar eth pòrc cada an
12'32 Caça - deth arrenard, eth ser dab era lua - que's postava plan e demorar que passèssa - era "demora" qu'ei - pètses deth arrenard e deth gat-martre - diferença de pèth entre mascle e fumèla - tanben tara demora eth ser - pas peth temps de nhèu
14'27 Anecdote - tant de nhèu qu'eths sanglars èran devarats tath vilatge
15'07 Toponymie - quartièrs de Canejan (o vilatges dera vath de Canejan) - Moron - Camp Espin - Bòrdius - Porcinglas - Camp Cinhau (shinhau) - era Mòla - sent Joan de Torran e eth Pradet
16'05 Arboriculture - hruitèrs - non - tròp haut - sonque eth bestiar, d'aquiu que tiravan eth minjar
16'40 Natura - Casau - un carrat de trufas deras prumèras, cebas, alh, mongetas, o blat mòro (eneths camps)
17'33 Natura - era lua - ara lua navèra, non cau pas semiar - que ven tròp bèth e n'es.hloreish pas - tara lenha qu'ei parièr
18'41 Lenga - que sap parlar eth castelhan, un shinhau eth catalan, eth francés aprés atau atau - eth aranés, lenga mairau -
19'55 Lenga - utises de trebalhar eths camps : era trenca, era piòsha, eth arrastèth, era horca e era hoshina - era horca deth hiems dab quate pihorcs - era pala
21'15 Elevage - vacas e oelhas - que se'n aucupava hòrt - hèr popar eths vedèths e tirar era lèit, qu'èra era sua taca - que ditz german tà díser fraur
22'15 Idem - arraças de vacas : suissas, Castanhas - era suissa tara lèit - Mascarinas (Gasconas) - eths sobriquets deras vacas : Mascarinas, Morana, Aurisa - quan son acostumadas, que coneguen eth sué nòm
23'24 Artisanat - eth hormatge - un seò cada ser (dera lèit) - a calhar - e botar presura, mès ua culhèra de viague blanc - era lèit qu'a a èster ara temperatura dera vaca - botar era presura de tira - bàte'u dab un baston dab quate piòcs - hèr eth signe de crotz - e brusar-la
01'00 Toponymie - nat quartièr - Canejan qu'ei a ua ora a pè - Sent Joan de Torran qu'ei eth nòm dera valea
02'30 Caça - eth Izard - sa pair que'u caçava - atau coma ua craba
03'16 Economie - vielh mestièrs - sustot paisans - era escòla e era glèisa per èster un amèu montanhòu
04'05 Cultura - quin se passava ua jornava - anar hotjar - netejar eth printemps - portar hiems - e dalhar ara dalha
05'00 Idem - trufas, morisco - era morisco qu'èra tà hèr eras pastèras - e pan de morisco - eth mestudèth o mesturèth (dat per Palay, pan de milhòc) - hèr mòler - a un moment dat, qu'i avian botat cellièrs, qu'èra privat - qu'i anavan dab era net - bèths uns que molian e eths autis que susvelhavan
07'55 Idem - blat de moro ? - pas hòrt
08'16 Idem - blat - segar dab eth volant - morisco un dia o dus cochat en tèrra - après hèr garbèrs tà hè'u secar - bàter dab eth hlaget : dus bastons en boès, dab un anèth en cuèr - atau que batian - dab eth blat, qu'èra coma ua cuva - era batusa non passava pas - non n'i avia de bonis camins
10'51 Idem - bàter era morisco - contra ua parèth - per tèrra, eth gran - explicacion (non compreni pas tròp pr'amor de non ac aver vist, mes qu'ei pro clar, ça'm par)
12'05 Travaux en commun - Pelar - escanar eth pòrc cada an
12'32 Caça - deth arrenard, eth ser dab era lua - que's postava plan e demorar que passèssa - era "demora" qu'ei - pètses deth arrenard e deth gat-martre - diferença de pèth entre mascle e fumèla - tanben tara demora eth ser - pas peth temps de nhèu
14'27 Anecdote - tant de nhèu qu'eths sanglars èran devarats tath vilatge
15'07 Toponymie - quartièrs de Canejan (o vilatges dera vath de Canejan) - Moron - Camp Espin - Bòrdius - Porcinglas - Camp Cinhau (shinhau) - era Mòla - sent Joan de Torran e eth Pradet
16'05 Arboriculture - hruitèrs - non - tròp haut - sonque eth bestiar, d'aquiu que tiravan eth minjar
16'40 Natura - Casau - un carrat de trufas deras prumèras, cebas, alh, mongetas, o blat mòro (eneths camps)
17'33 Natura - era lua - ara lua navèra, non cau pas semiar - que ven tròp bèth e n'es.hloreish pas - tara lenha qu'ei parièr
18'41 Lenga - que sap parlar eth castelhan, un shinhau eth catalan, eth francés aprés atau atau - eth aranés, lenga mairau -
19'55 Lenga - utises de trebalhar eths camps : era trenca, era piòsha, eth arrastèth, era horca e era hoshina - era horca deth hiems dab quate pihorcs - era pala
21'15 Elevage - vacas e oelhas - que se'n aucupava hòrt - hèr popar eths vedèths e tirar era lèit, qu'èra era sua taca - que ditz german tà díser fraur
22'15 Idem - arraças de vacas : suissas, Castanhas - era suissa tara lèit - Mascarinas (Gasconas) - eths sobriquets deras vacas : Mascarinas, Morana, Aurisa - quan son acostumadas, que coneguen eth sué nòm
23'24 Artisanat - eth hormatge - un seò cada ser (dera lèit) - a calhar - e botar presura, mès ua culhèra de viague blanc - era lèit qu'a a èster ara temperatura dera vaca - botar era presura de tira - bàte'u dab un baston dab quate piòcs - hèr eth signe de crotz - e brusar-la
Créateur
Lassalle Renaud, enquêteur
Eth Ostau Comengés, producteur
Source
RL-Aran[Canejan-SMj1]
EOC 5
Éditeur
Eth Ostau Comengés
Date
25/01/2012
Contributeur
Barousse Patrimoine
Format
Texte/html
Langue
gascon
Type
Texte
Spatial Coverage
Canejan (VAl d'Aran)
Person Item Type Metadata
Birth Date
1923
Birthplace
Canejan (Sant Joan de Toran)
Collection
Citer ce document
Lassalle Renaud, enquêteur et Eth Ostau Comengés, producteur, “Collectage de Josefina San Martin (Canejan-Val d'Aran),” Oralitat de Gasconha, consulté le 29 avril 2025, https://oralitatdegasconha.audio-lab.org/items/show/281.